An ode to Ånge..

..du ligger så nära mitt hjärta och ändå är du mig så främmande..du tar tag i mig och suger in mig i historien på en kittlande resa..för att sedan..12 timmar senare..göra mig besviken genom att vara grå, tyst tråkig och osocial..vad är det du vill mig min barndoms håla?? Min adrömmars grogrunds plats..du förvirrar och förblindar mig..

You are so close to my hert and yet you're a stranger to my soul..you posess me and suck me in on a breathtaking trip..only to..12 hours later disapoint me with greyness..grieving silence and anti social behaviour from your inhabitants..what do you want from me my childhoom home? The growing ground of my dreams..you confuse and disillusionate me..

Comments

  1. En hatkärlek till sina hemorter tror jag vi alla känner. Oavsett om man kommer från landet eller stan. Jag minns att jag som en yngre man flydde landet för staden, för att nu som en vuxen man mer och mer längta till skogen, det lilla och det fria som man kan känna därute, men inte i stan.

    ReplyDelete

Post a Comment